Tänkte på en sak. Hur konstig vår kropp är. Hur konstigt vi kan bete oss och vilka konstiga signaler man kan sända ut vid konstiga tillfällen.. Glädjetårar till exempel. Vi vet alla att man normalt gråter när man är ledsen. Men varför kommer det då ibland tårar när man inte alls är ledsen? Tårar av lycka? Jag funderade över det of kanske är det så att sorg och lycka är de två grundkänslorna. Att alla andra känslor bygger på dessa, på ett eller annat sätt. Så när vi upplever den rena formen av någon av dessa känslor, sorg eller lycka, då tar kroppen till det starkaste uttrycksmedlet: tårar. ...det var bara något jag låg och grubblade på. Nu ska jag försöka sova för imorgon bitit ska jag och papsen snickra gjutform till utbyggnaden på maskinhallen. Får hoppas på fint väder! Godnatt!