Ibland undrar jag om det är någon högre makt som sitter och bevakat oss. Som petar till i vissa livsscener så att saker och ting fallet på plats...eller helt fel.
Jag gissar att ni alla varit med om det någon gång. När man verkligen gått och skrikit efter något och så händer just det. Eller hur livet vänder på en femöring och man fattar inte vad som orsakade det. Kanske har du klagat över att livet varit tråkigt och plötsligt händer det mer än du hinner med?
Jag tror ni vet vad jag svamlar om.

Nu sitter jag på perrongen och väntar på tåget. Jag ska hem till min lilla lya i Uppsala. Även om jag trivs bra hos mamma och Pelle så ska det bli skönt att komma hem. Det blir dessvärre rätt kortvarigt. I helgen ska jag tillbaka till Kungsör igen för att gå på födelsedagsfest.