Resten av helgen spenderas i Nykvarn. Nu ska vi knata iväg och titta på elden. Det är tydligen en brasa på en båt ute på en liten sjö. Låter rätt häftigt!

Inatt har jag letat efter skor till bal och student. Jag har aldrig sett så många fula skor i hela mitt liv. Det var en bra butik för skorna kunde måttbeställas. Men eftersom alla var så fula då hjälpte ju inte det.
Jag vaknade av att det ringde på dörren. Fet var mormor som kom med bröd och bakelser. Inte helt fel en lördagsmorgon.

Idag hade vi ett plågsamt jobbigt prov i naturkunskap. Vissa frågor hade jag bara velat skriva frågetecken på, men är man född med en penna i handen svamlar man på även om man inte vet riktigt vad man skriver. Så det kan bli spännande att se resultatet. Det blir dessutom det första dom blir rättar i ämnet så "halvtidsresultatet" kommer nog inte se så bra ut..

Något som var bra idag var iaf att vi fick gå bär vi var klara med provet och resten av dagens lektioner(som för oss iof bara var en till antalet) var inställda. HELT OKEJ. Så ny är jag på bussen på väg hem. Och mamma är hemma och lagar mat. Potatisgratäng. Bra start på en lång helg!

Imorse gick jag otroligt nog upp när klockan ringde klockan åtta. Ja, jag hade ju världens sovmorgon så det gick riktigt lätt att komma ur sängen.
Maria och jag åkte och åt frukost på Bagarn's och sedan tog vi en sväng på marknaden som just börjat i Kungsör. Precis sin de senaste åren är marknaden rätt gles. Mest kläder och leksaker. Ja, och en massa ätbart förstås!

Nu sitter jag på tåget in mot stan. Det var på sekunden att jag hann med det för bussen blev lite den pga marknaden. Men jag hann, det pr ju huvudsaken.
Jag börjar inte förrän halv två idag så jag vet inte riktigt vad jag ska göra nu.. Jag hittar nog på nå kul! Behöver piggas upp, för senare har vi prov. Inte lin starka sida!

Idag har det vart en otroligt jobbig dag. Förutom att den är okristligt lång så har just denna torsdag varit extra hemsk. Sov för länge i morse, fick feedback på en misslyckad uppgift i skolan, krångel med massa planer hit och dit(jag hatar krångel!!), även sen anmälan till sommarkurser hade stängt när jag skulle söka imorse, och nu regnar det för fullt så jag känner mig som en dränkt katt här där jag sitter på bussen. Bussen som för övrigt luktar gammal kollektivtrafik då jag vill kräkas(extra framträdande bär allt är lätt fuktigt).

När jag kommer hem ska jag iaf få god mat. Vakad potatis och lax. Sedan ska jag nog slå en liten Peking över Atlanten och se hur det är over there.

Imorgon väntar ytterligare en plågsam dag i studielokalen. Dock inte lika lång dom denna.

Många kallar de kommande sommarmånaderna för "sommarlovet" men då skulle jag vilja komma och påpeka att det är inget sommarlov, det är livet! Vi har haft vårt sista sommarlov. Den åttonde juni går vi ut skolan och det enda som händer är att vi går ut i världen utan större måsten. Inget lov.

Själv vet jag inte än hur jag ska spendera sommaren. Jag hade hoppats, och gör det fortfarande, på att få jobba så mycket som möjligt. Men just nu letar jag alternativ. Kanske går det att läsa sommarkurser vid något universitet? Jag har ingen aning om jag har rätt till det men det tål att kollas upp. Och det ska göras idag!

Vaknade med världens huvudvärk. Det är tredje dagen nu. Under inte blir bättre snarast får jag gå till Apoteket på lunchen och ta till lite hårdare tag.

Idag händer två saker. Först ska jag och Amanda till Make Up Store för dom har klubbdag med massa rabatt. Och när jag slutar ska jag möta upp Maria och vi ska åka till Erikslund. Hon ska visst shoppa.

Nu står jag i Köping och huttrar. Det år visst en kall dag idag.

Det är nå otroligt va musik kan framkalla minnen. Jag är nog väldigt smal vad gäller min musikkonsumtion. Eller ska jag kanske kalla mig periodare? Till exempel kan jag lyssna på en och samma skiva i flera månader innan jag byter och tar en annan. Och självklart lyssnar på den nya minst lika länge. Detta gör att jag ofta har lyssnat på samma musik under just vissa perioder i livet. För några somrar sedan lyssnade jag till exempel på en skiva av Cat Stewens. Så fort jag hör något från denna skiva flyger tankarna till den där sommaren. Jag känner samma känslor, ser samma människor, känner lukterna.
Jag startade nyss Spotify och letade fram Melissa Horn. Det var länge sedan jag lyssnade på. Och första tonerna ger mig en klump i magen. Jag hade nu lyckats pricka in exakt den skivan jag hade i bilen en längre period förra våren. Ganska exakt ett år sedan faktiskt. Den skivan satt sedan i stereon en längre tid och låtarna har kommit att framkalla minnen från den hittills mörkaste perioden i mitt liv. Trots att jag tror att jag, och min familj, tagit sig ur denna period rätt bra nu så känns ändå musiken ända in i hjärtat. Jag känner samma känslor igen.

Men hur jobbigt det ön är med motgångar i livet så behövs de. Jag kan ibland se människor som jag nästan tycker synd om för att de ser på världen ur så bekymmerslösa ögon. Jag tror att man behöver stöta på viss motgång och känna viss sorg för att kunna leva ett ärligt liv. Jag tror inte att man varken lever fullt ut eller uppskattar livet till fullo om man inte känt på att det inte bara är guld och gröna skogar. Det som inte dödar det härdar, det tror jag på. Och under det gångna året, eller faktiskt de gångna tre åren, har jag vuxit nå så enormt som person. Hur jobbigt och smärtsamt saker och ting än varit så har det stärkt mig. Jag har blivit starkare som person. Och kanske även tåligare.

Snart är jag hemma. Jag har snart lyssnat igenom hela skivan. Varje låt framkallar nya vågor av minnen. Spelar tankar i repris och känslor far genom bröstet. Kanske är även detta ett bra sätt att härdas? Jag vill inte låta någon förstöra en bra skiva. Musiken är min tillflykt. Den ska ingen få ta ifrån mig.

Inatt hade jag en väldigt konstig natt. Jag drömde MASSOR. Det var allt från att jag berättade för mamma att jag var gay till att jag i en biljakt blev skjuten genom bilrutan. Dessutom vaknade jag flera gånger, i drömmarna alltså. Så när jag nyss vaknade på riktigt var det lite förvirrande vad son varit dröm. Ja vissa saker var ju lite mer självklara.

Jag lyckades stänga av alla 7 alarm på mobilen så jag har nu lite bråttom. Måste gå till bussen om en halvtimme. Men det ska jag väl hinna! Vi hörs senare.

Trots sovmorgonen var det en förvirrad Anna som väcktes när klockan ringde. Jag förstod inte alls varför mobilen lät. Var det någon som ringde mitt i natten? Nej det var ju dags att gå upp. Typiskt. När jag vaknat till lite kom jag på va jag har för lektioner idag och plötsligt skuttade jag upp med ett leende på läpparna. Vi har ju Datorkunskap med Jenny F(min absoluta favoritlärare genom tiderna!) och sedan har vi estet. Måndagar är verkligen fantastiska!

Nu är jag på väg mot skolan. Det regnar men det gör inget. Det är ju måndag!

Idag har jag varit riktigt duktig. Jag har länge behövt skriva en fördjupningsuppgift i religion och idag blev den gjord. DUKTIGT. Jag har till och med skickat in den. Flera timmar innan deadline. Ojojoj, så duktigt av mig.

Nu sitter jag och tittar på tv. Grabben i graven bredvid. Jag gillar egentligen inte svenska filmer men den får duga. Efter filmen ma´mma och jag såg igår kan det bara bli bättre. Vi hyrde en svensk film som ingen av oss sett och det var ett stort misstag. Det var den konstigaste och sämsta film jag sett i hela mitt liv. Jag kan inte ens säga vad den handlade om för det vet jag inte. Nästan varenda stor svensk skådespelare var med i den så det måste varit någon tjändis regissör eller något som gjort den. För det var då ingen bra story. Om den nu ens hade någon story.
Så Grabben i graven brevid är ju rena DaVincikoden!

För några minuter sedan slog det mig på riktigt: min tid på JENSEN är snart över. Den är slut och jag kommer aldrig få uppleva den igen. Även om de tre senaste åren varit de jobbigaste i mitt liv så har de även varit de bästa. Det har hänt så otroligt mycket i mitt liv och jag har utvecklats nå enormt som människa. Jag fick en klump i magen när tanken slog mig. Hur kan jag inte ha tänkt på detta tidigare? Det är verkligen en era som är över. Jag har nu insett hur sorgligt det är.

Äntligen har vi passerat halva-veckan-strecket! Det är torsdag och det betyder idrott. Som tur är har vi teori idag så jag behöver inte ha ångest över lektionen. Däremot betyder det likväl att jag kommer hem sent idag. Det är faktiskt exakt 12 timmar från att jag åker hemifrån till att jag kommer hem idag. Det är rätt surt.

Just nu sitter jag i Köping och väntar på att rulla mot Västerås. Inte helt ovanligt snoozade jag alldeles för länge i morse så jag fick stressa som en galning. Och nu känns det som att jag skulle kunna ha tröjan bak och fram eller glömt ta på mig strumpor eller vad som helst. Tidiga morgnar är inte mig grej.

Dagens mål är att skriva iaf en tredjedel på min religionsuppgift. Jag ligger lite efter.. Ändå är det ett ämne jag faktiskt brinner för. Jag tycker att religionen är ett ypperligt sätt att lugna oro och sorg. Jag har fått lära mig(i skolan faktiskt) att hjärnan inte kan skilja på dröm och verklighet. Så om vi tänker oss att det finns en kraft vi inte kan ta på, en kraft som är god och hjälper oss genom livet, då tror jag faktiskt att vi känner hopp. För vad kan vara bättre när man är i ett hopplöst krigsläge än att i hjärtat känna att allt händer av en anledning. Eller att i total ensamhet ändå ha någon att prata med, när ingen annan lyssnar. Jag tycker att religionen är en av de viktigaste sakerna mänskligheten har.

Jag hann inte vara hemma många minuter innan Maria drog med mig på en liten utflykt. Den bar av mot Arboga. Mamma följde också med eftersom hon behövde köpa kattmat till Pellis. Vad Maria och jag behövde vet jag egentligen inte.. Jag köpte iaf en...träningboll? Kettlebell eller något liknande tror jag det heter men jag är inte säker. Jag har hört att dom ska vara bra iaf. Mitt gymkort går ut snart och eftersom jag inte vet hur länga jag kommer bo kvar i kungsör vill jag nog inte köpa ett nytt. Så det blir ett försök till hemmaträning i fortsättningen.

Jag är på väg hem. Otroligt nog promenerar jag. Det är extremt ovanligt. Men det är ju faktiskt riktigt varmt ute. Och så passar det in i min nya, friskare(?!) livsstil.
En förutsättning för promenerandes är dock musik. Bra musik. Annars är det ju så fasligt tråkigt att gå. Höger ben, vänster ben, höger ben, vänster ben. Just nu ylar Bonnie Tyler i lurarna!

Åter på bussen. Nu mot skolan. Tänk om några månader när jag slipper detta. Det ska bli skönt samtidigt som det känns rätt jobbigt. jag har ju, som sagt, ingen aning om hur framtiden ser ut och som det kontrollfreak jag är så ger det mig lite smått panik. Nåja, jag antar att det är ett senare problem. Än så länge har jag gott om saker att sysselsätta mig ned så jag får väl fokusera på skolan sista månaderna.

Nu sitter jag och tittar ner på detta svart-/vitrutiga golvet igen. Köpings station.
Jag skulle vart hemma för flera timmar sedan men Amanda och jag stannade kvar i skolan ett par timmar. Vi hade ett litet uppdrag. Det är ju tid för gymnasieval så vi ringde runt till elever som sökt till vår skola och bjöd in dem till en liten "Mingelkväll". Dock verkar västeråsarna vara upptagna människor för det var nästan inga människor hemma. Men det är hu inte så konstigt. Hur många kommer hem före fyra på eftermiddagen?

Det har varit en kärv start på veckan. Kan det vara vädret som påverkar humöret så negativt? Eller stressen i skolan? Vad det än är så har jag känt mig rätt nere. Ingen ork till något liksom.
Är det inte konstigt hur livet jan ta vändningar man aldrig kunnat ana? Det är något som distraherat tankarna från lungornas syreupptagning och datumet för dödsstraffets avskaffning senaste tiden. Jag vet inte ens vart jag kommer vi om ett år!!

På tal om konstigt så träffade jag en vän imorse när jag nyvaken stod och väntade vid ett rödljus i stan. Vi pratade lite och så frågade hon om hon kunde få bjuda mig på lunch. Självklart! Så några timmar senare åt vi sushi tillsammans. Du ser vad mycket oväntat som kan hända bara sådär.

Inatt drömde jag att skärmen på min älskade iPhone sprack. Det fick inte ena att använda underverket. Som tur var så vaknade jag i drömmen och insåg att jag bara drömt. Och lite senare vaknade jag ju även på riktigt och då låg den, hel, på nattduksbordet bredvid mig.

Nu är jag på väg till skolan. Det är hemskt kallt ute och så regnar det också. Så länge det blir fint till helgen är jag böjd, så ös ner all skit nu så allt ful-väder är slut till helgen!

Här om dagen hade vi tropisk värme inna och idag sitter jag och huttrar. Det är typiskt vår. Varmt, kallt, varmt, kallt. När solen ligger på blir det ju megavarmt men så fort sen gömmer sig blir det kallt på en gång. Jag ska nog ta mig upp till sängen och krypa ner under mitt duntäcke.

Ikväll var jag duktig och tog mig till gymmet igen. Jag hade tänkt belöna mig med en tårtbit men jag är inte ens sugen. Det känns ju tråkigt. Nåväl, jag får väl lägga mig och hoppas jag drömmer att jag mumsar tårta.

Godnatt!

Det är så många som tänker "öga för öga, tand för tand" men jag är nog lite tvärt om. Om man vill att någon ska bete sig annorlunda mot mig hur ska den då förstå det om jag beter mig likadant tillbaka? Då visar jag ju bara att jag tycker att beteendet är rätt.
Nej jag är nog snarare tvärt om. Jag tror nog att man genom att visa hur man "borde" agera kan få den andre att förstå sitt misstag och kanske få dåligt samvete. Det är ju denna vendetta som fått ondskan att bara gå runt i ett evigt kretslopp. Och genom att svälja vårt hämndbegär kan vi nog ge ett litet bidrag till en bättre värld. För hur mycket energi suger det inte att känna att man ständigt måste ge igen. Att ständigt lägga energi på att störs sig på andras beteende.
När jag var mindre var jag nog också rätt hämndlysten, men det är väl de flesta barn? För många växer detta bort med åren men för, tyvärr, säker lika många håller det i sig. Jag är glad att jag nog har lyckats komma ur det. ...fast om jag inte får någon födelsedagspresent av dig så vänta dig ingen tillbaka!!

Imorse vaknade jag till klockans tjut. Hela dagen har ägnats åt bilar. Först hjälpte jag pappa byta däck på sina bilar och sedan åkte vi iväg till Eskilstuna och mekade lite med en bagge som nyligen införskaffats.

Nu har jag tagit kväll och sitter nu i soffan och tittar på Gossip Girl. Jag kan inte rå för att jag längtar till sängen. Det ska verkligen bli skönt att gå och lägga mig. Jag körde värsta gymmpasset igår så jag är verkligen helt slut i kroppen idag. Träningsvärk och så har jag rullat runt däck hela dagen. Sängen känns lockande.

Jag åt verkligen tills jag var helt fylld. Hjälp va mätt jag är! Det känns bokstavligen som att jag ska spricka, eller som att något inre organ blir mosat av den överfyllda magsäcken. Soffan here I come!

Godnatt!

Jag är riktigt nöjd. Har just kommit från gymmet. Jag har inte varit där på två veckor så det var verkligen på tiden! Det är så himla skönt att få ta i så det ilar i musklerna(om det är frivilligt annars är det hemskt!). Och efteråt känner man sig så nöjd. Sedan kan vi ju ignorera att jag mumsa i mig en bit tårta när jag kon hem...

Nu sitter jag och tittar på när Maria spelar Sims(på min dator!) medan jag väntar på att Terese ska bli klar med sin bil. Vi ska åka in till Eskilstuna och äta på Bamboa. Det är ett sånt där ställe man får lägga på valfria, råa, ingredienser på sin tallrik och så steker en kock det åt en. Dess utom är det sushibuffé också! Så bättre kan det knappt bli.

Idag var det lite datortrassel i skolan. Jag och Amanda kunde nämligen inte logga ut från våra datorer. Mycket konstigt! Okej att jag kan förstå att det kan vara svårt att logga in, men UT?!
Nåväl. När vi slutat trotsade Amanda och jag regnet och gick ner till Hemmakväll och köpte en varsin jättepåse med godis. Nu sitter jag i tv-soffan och njuter av att det är helg. Det var verkligen behövligt!

Imorgon står det plugg på schemat. Förhoppningsvis hinner jag klart med min psykologiuppgift snabbt så att resten av helgen kan få vara ledig.

Godnatt!

Nu sitter jag på bussen igen. Genom mitt vänstra fönster är det fint väder men genom det högra är det lika grått som igår. Fast jag har tagit en tjock jacka idag för att det skulle bli kallt(har jag hört) så blir det soligt och varmt blir jag sur.
Eftermiddagen ska spenderad i huvudstaden. Skolans ambassadörer ska gå en spökvandring i Gamla stan. Kan bli spännande. Enligt planerna ska vi åka en buss tillbaka som anländer till Västerås vid midnatt. Det skulle betyda att jag kommer hem först ett inatt och det känns lite jobbigt.. Så jag kolla om det går något tåg hem istället. Snåljåpar som bokat buss åt oss.

Idag är det oförskämt otrevligt väder. Visst gillar jag när det är lite grått. Jag tycker det är fint och mysigt, precis som regn. Men nu är det ju kallt och blött. Och det är inte bara grått på himlen utan i luften också. Hela världen ser grå ut. Inte jättefint.

Idag åker jag in tidigare till stan för att lämna tillbaka kryckorna. Jag hade med mig dom innan lovet för att lämna men då hann jag inte. Jag liksom rusade hem från skolan den dagen och sedan kom jag inte tillbaka till stan förrän igår. Så nu gör jag ett nytt försök!

Igår kom ju Årsboken så idag fortsätter arbetet med att dela ut böckerna!

Ursäkta att jag varit tyst så länge. Det har bara varit så mycket annat senaste dagarna. Har inte riktigt tänkt på att blogga faktiskt. Nu är jag tillbaka i vardagen och förhoppningsvis ska uppstruken förbättras.

Just nu ligger jag i sängen och lyssnar på hur regnet smattrar mot fönsterbrädan. Bredvid mig, nedanför min kudde, ligger min bebis och snusar. Jag tror att han saknade mig när jag var uppe i norr. Hans beteende har antytt det.
Jag ligger här och funderar över...livet? Hur olika vi är som människor. Jag skulle nog beskrivas som torr och tråkig av många. Jag gillar inte att flamsa runt. Jag gillar inte att bjuda på mig själv. Jag gillar inte att lyssna på historier om fester och pojkvänsproblem och låtsas intresserad och förstående. Jag sitter hellre och äter en bit mat och diskuterar de senaste vetenskapliga upptäckterna eller hur häftigt det är att Freud skrivit en bok om något så oväntat som vitsar. Jag tycker inte heller om att titta på förnedrings-tv eller komedier. Jag tittar hellre på Antikrundan eller VetenskapensVärld. Jag ses nog som sagt som tråkig av många. Och idag har jag funderat på vad det kan bero på.
Uppväxten hade väl ett psykodynamiskt perspektiv sagt. att jag kanske hade en uppväxt där jag inte tilläts leka och därför är det denna direktion som omedvetet påverkar mitt nutida beteende. Men jag lekte ju massor när jag var liten! Jag älskade att leka. Jag lekte nog till och med längre än andra barn. Det var nog inte överdrivet många pr sedan jag satt på golvet och återupptäckte mina safari-bilar och deras häftiga specialfunktioner. Och Sims är fortfarande en kär sysselsättning. Kanske fick jag min dos lek och har nu "moved on"? Eller så beror det på att jag hade en rätt lugn uppväxt och helt enkelt trivs med lugn omkring mig. Att jag är en person dom behöver något som utmanar mitt hjärnkontor för att inte tråka ut mig. För om jag får en fråga, så som "vad händer när vi dör?", att fundera på så skulle jag kunna sitta i ett tyst, tomt rum i timmar och bara leta efter ett svar. Men sätt mig i samma rum med en komedi med Eddie Murphy och jag kroknar av tristess efter fem minuter.
Vi människor är olika helt enkelt. Och sökandet efter orsaken är vad som sysselsatt mitt hjärnkontor idag.

Nu börjar bebisen snarka så det borde betyda att det är dags att sova.

Godnatt!

Idag är det dova slag dom hörs från kyrkornas klockstaplar. Påsken är inledd.

Dagens väder gick helt i stil med stämningen på denna helg. Det var grått, kallt och blåsigt. Ändå tog vi oss ut på en liten skidtur. Vi var ute ganska exakt två timmar. Visst var det en dubbling sedan sist men jag hoppas på en heldagstur innan vi åker hem. Det är efter dom man domnar fint på kvällen.

På tal om att somna så domnade jag efter lunchen. Hade det inte varit jag som stod för matlagningen hade jag nog somnat redan innan vi åt. Jag som nog i nästan fyra timmar och det straffar sig nu. Det är mitt i natten och jag är inte ett dugg trött. Skyll dig själv!

Aja, jag ska göra ett nytt försök att locka hit John Blund. Fet är ju, som man brukar säga, en dag imorgon också!

Godnatt!

Senaste dygnet har jag varit utan internet. Jag misstänker att det är det dåliga vädrets fel. Men nu fungerar det igen! ...dock lite hackigt..

Igår var vi inte nästan hela dagen. Jag grävde solgrop men den lär vi ju inte kunna använda. Dessutom har den säkert yrt igen vid det här laget.

Igår var det första april och skämten flödade i tidningarna. Statyer som skulle flyttas, städer som bytte namn och bläck som orsakar graviditet. Här lurades vi bara lite snällt. Vi ställde fram klockan ett par timmar och fick mormor att börja med maten tidigt på förmiddagen. Hon for upp ur soffan och ropade "oj va klockan rusar iväg!" hehe! Fast vi var snälla och berättade innan hon ställt in steken i ugnen. Hehe!

På tal om mormor så har vi nog frälst henne in i smartphone-älskarnas fantastiska värld. Imorse vaknade jag av att hon ropade till mamma "hur var det det hette nu då? Var det iPhone?". Hon har frågat och testat och undersökt sedan vi kom hit. Igår fick jag till och med gå in på datorn och visa för henne vart man kan köpa olika smartphones. Och igår kväll satt hon och spelade patiens på min iPhone i säkert en timma!

Nu ska jag nog masa mig upp ur sängen. Jag hoppas att stormen snart lägger sig lite så att jag iaf kan ta en promenad.

Jahopp. Inatt sov jag som en stock. Men imorse vaknade jag att mormor lyssnade på backstreatboys till frukosten. Så nu sitter jag och mumsar frukost medan mormor springer fram och tillbaka ut i förrådet och försöker lösa ett litet elmysterium. Det är nämligen tre eluttag som inte fungerar. Så min superhändiga mormor försöker nu lista ut vad felet är. Och det är ju söndag så det är ju inte tal om att få tag i en elektriker idag heller. Men mormor ger sig inte förrän hon hittat felet!